Per Anders Fogelström - Minns du den stad (1964)

Tredje delen i Fogelströms stad-serie!
Tredje boken har sin början i de första åren i det nya seklat, 1900-talets Stockholm. I denna bok följer vi främst Emelie, hennes bror och lite nya karaktärer som får koppling till de tidigare karaktärerna.
Mycket gammalt i Stockholm rivs, och nytt buggs upp. Vardagen är präglad av politisk osäkerhet, kriser och storstrejker. Men även framsteg påverkar Emelie och hennes familjs vardag.

Det händer lite för mycket i dessa böcker för att kunna skriva så mycket om handlingen i sig. Jag gillar alla Fogelströms böcker, men den här var den segaste i Stad-serien hittills. Den är inte dålig, men jag fastnade inte riktigt för några av de nya karaktärerna. Fortfarande en bra bok, men hittills den jag gillat minst i serien. Ska börja med fjärde boken på fredag på tåget tillbaka till Göteborg!

Betyg: 4

Per Anders Fogelström - En borg av trygghet (1957)

Läst en del Fogelström på sistone. Gillat det mycket. Men med den här blev jag lite besviken.

En borg av trygghet handlar om Tor, pappa till Ann Mari och make till Inga. Han har ett företag som det gått allt sämre för, och boken behandlar också lite andra karaktärer som jobbar där på företaget och på Ann Maris jobb. Tor är väldigt fokusera på att hans familj ska ha det bra, han är deras trygghet. Han kan inte förstå att de kanske klarar sig utan honom.

Det var en ganska lång bok, och det kändes som att fram till sista typ 70 sidorna så hände ingenting. Det bara tuggade på. Nån gifte sig, nån blev kär, men det kändes liksom inte som att nånting hände. Jag kommer knappt ihåg nu ens vad som hände. Inget speciellt. Den var inte dålig som så. Men det var inget speciellt.

Betyg: 3

Per Anders Fogelström - Sommaren med Monika (1951)

Har som sagt på senare tid varit väldigt fast för svensk litteratur, då speciellt Fogelström. Hittade den här boken lite av en slump i min bokhylla ute hos min mor i skogen. När min farmor dog för ett par år sen så plockade jag på mig en del av hennes gamla böcker. Jag tänkte inte så mycket på det då, och glömde sedan av det. När jag sedan för ett tag sen kollade igenom min bokhylla hittade jag den här underbara boken, och bestämde mig för att läsa den.

Sommaren med Monika handlar om Harry och Monika, två unga personer som träffas på ett café. De har båda jobb de inte trivs med, och tråkiga familjesituationer på olika vis. Monika är glad, spontan och tänker sig inte så mycket för, medan Harry är lugn, försiktig och ansvarsfull. Monika är erfaren, och Harry är det inte. En dag bestämmer de sig för att ge sig av. De slutar sina jobb, tar sina sista pengar och åker ut i Stockholms skärgård på Harrys pappas båt. På den båten lever de hela sommaren, och utforskar varandra, sin relation, och överlevnad på knappa tillgångar. Det är dem mot världen.
Men sen händer något som tvingar dem att återvända till verkligheten.Och verkligheten blir inte alls som de trott den skulle bli.

Jag gillade den här boken väldigt mycket, precis som allt annat jag läst av Fogelström. Jag hade sett Bergmans film baserad på boken så jag visste och kände igen saker. Men njöt ändå av att läsa den. Den är väldigt fin och somrig, så passa på och läs den nu under sommaren!

Betyg: 4,5 av 5

Per Anders Fogelström - Barn av sin stad (1962)

Vet ni vad. Fogelström gör det riktigt svårt för mig att läsa någonting annat. Sen jag läst klart den här boken, har jag börjat på en annan bok som jag hört ska vara väldigt bra. Men jag ser det liksom inte. Jag känner det inte. Jag saknar fortfarande att läsa om Stockholm, de sista åren där under 1800-talet. Ångrar att jag inte hade förberett mig själv med fortsättningen på den. Tvingar mig själv att försöka läsa klart den nya boken jag påbörjat. Suck. Ptja om man ska ta skatteåterbäringen och köpa resten av böckerna i serien, så man har det gjort....

Barn av sin stad är del nr 2 i Fogelströms Stad-serie. Den börjar nu Lotten, som är Henning från första bokens änka. Hon kämpar hårt för att få tillvaron att gå runt, och vägen till ett bättre liv är väldigt lång. Om man någonsin kommer att komma fram. Lottens barn blir äldre, och man får följa dem och deras liv allt mer under de 20 år som boken utspelar sig. Läsvärd läsvärd läsvärd.


Betyg: 4,5 / 5

Per Anders Fogelström - Mina drömmars stad (1960)

I gymnasiet blev jag tipsad om att läsa Per Anders Fogelströms "stad"-serie. Inte förns när jag i julas fick första boken i serien i julklapp, orkade jag ta tag i det. 

Mina drömmars stad är första boken i en serie om 5 böcker. Boken börjar i Stockholm på 1860 talet och sträcker sig fram till 1880. Under bokens gång så får man följa Henning, en ung pojk som vandrar in i Stockholm, urfattig och med hopp om ett bättre liv. Livet i övriga delar av Sverige är ganska misär, och många människor drog sig till Stockholm med drömmar om att få ett jobb, tjäna pengar, kanske ta sig upp lite i världen. Livet i Stockholm är dock hårt, kanske till och med hårdare än på landsbygden. Det är ont om jobb, ont om bostäder, ont om mat, och fullt av löss, sjukdomar, råttor, smuts, horor och fyllon. Livet i Stockholm blir inte som Henning förväntat sig, men han är en godmodig människa, och försöker se det ljusa i livet ändå. Han får vänner, han får jobb, och han träffar Lotten. Boken kretsar kring deras liv, med svårigheter och glädjeämnen.

Jag hade förväntat mig en betydligt mera svårläst bok när jag började. Det tog en liten stund att komma in i boken, men när jag väl gjorde det så tyckte jag om den väldigt mycket. Det ger en intressant inblick i ett fattigt Stockholm, och då jag tidigare bara läst böcker som skildrar överklassen i Sverige under denna tidsperiod så tyckte jag det var kul att få läsa om "baksidan". Jag är glad att det finns fler böcker i serien!

Betyg: 4,5 / 5

Hjalmar Söderberg - Den allvarsamma leken (1912)

Tror de flesta hört talas om Den allvarsamma leken. Det är en klassiker. Svensk dessutom. Fast när jag tänker på det, så tror jag inte så många vet vad den handlar om egentligen. Jag visste det åtminstone inte tidigare.
Den allvarsamma leken följer Arvid Stjärnblom. Som en ung man i 20-års åldern nånstans så förälskar han sig i Lydia Stille, men på grund av hans allt för små inkomster så skiljs deras vägar åt. De båda gifter sig med nya, och av en slump så möts de igen 10 år senare. Gamla känslor återuppstår, och de inleder en relation. Men Lydia har förändrats. Den en gång oskyldiga flickan som han kysst bakom syrenhäckarna har blivit en vuxen, självständig kvinna.

Den här boken var inte alls så som jag förväntat mig. Trodde den skulle vara pretentiös och tungläst, men det var den inte alls. Blev glatt överraskad, och gillade den riktigt mycket. Man blir engagerad i karaktärerna, och språket är fint. Har flera ställen där jag lagt in små lappar, så som jag alltid gör när jag hittar stycken som jag gillar extra. Helt klart läsvärd.

" Man väljer inte sitt öde. Och man väljer lika litet sin hustru eller sin älskarinna eller sina barn. Man får dem, och man har dem, och det händer att man mister dem. Men man väljer inte!"

Betyg: 4,5

Karin Boye - Kallocain (1940)

Kallocain är en ganska kort bok, och med det sagt så tog det mig förvånansvärt lång tid att läsa den. Inte för att den var dålig. Jag blev bara inte så motiverad att läsa av den.
Kallocain handlar om kemisten Leo Kall. Han lever i ett samhälle där allt är kontrollerat av Staten, och är vid första anblick en god medsoldat. Det är ett samhälle präglat av hjärntvätt och propaganda, där kärlek endast finns till för att odla fram nya soldater.
Leo Kall har uppfunnit ett serum, kallocain, som får folk att avslöja sina innersta tankar när det injiceras. Han hoppas att det ska börja användas på alla, för att man ska kunna fängsla eller döda hot mot staten. Men då han får höra sina försökspersoners tankar om Staten, och när han svartsjukt börjar misstänka sin fru Linda för otrohet med hans chef Edo Rissen, så börjar han själv tvivla på det samhälle som han lever i.

Boken förde, som ni kanske hör, tankarna till 1984. Inte helt långsökt. De är väldigt lika i porträtterandet av de samhällen som människorna lever i, med bevakning och allt sånt där. Jag vet inte om jag kan säga att den ena boken är bättre än den andra, för jag gillade egentligen inte 1984 så mycket. Jag tyckte den var tungläst. Det är väl inte den här på samma sätt, men jag fann som sagt ändå inte riktigt motivationen till att läsa den. Men den var bra skriven, och den ÄR bra. Den är väl bara inte riktigt min kopp te.

Betyg: 3,5

Peter Pohl - Medan regnbågen bleknar (1989)

Som sagt. Jag läser om och läser om dessa böcker...
Den här boken skulle man kunna säga är bok nr 2 i Pohls regnbågssvit, om man ska se till huvudpersonens ålder och handlingen osv, fast den kom ju ett par år efter första, och Vi kallar honom Anna (som jag skulle vilja säga är den näst sista) hann komma föra. Lite så är det, men detta är bok nr 2.

Vet inte hur mycket jag ska skriva utan att spoila.
Henrik är 9 år och har hamnat på barnhem. Han hamnar hemma hos Gudrun och Kamrern, där han får namnet Mikael Stenberg. Han trivs inte allt för väl där, med Kamrern som tvingar honom att betala för sitt uppehälle "in natura", och han söker stöd hos sin vän Sanna.
Jag kan inte förklara mer utan att förstöra handlingen, så återigen så ger jag er ett citat.

"Han dog alltså inte. Såvida inte det att dagligen bli bortglömd, överkörd, skjuten, avliden, försvunnen och dödförklarad, är att dö. Om inte det att vara ormbett-i-hälen-knivhugg-i-ryggen-giftört-i-maten-hatad är att dö bit för bit. Jag vet inte. Han dog ju inte. Att vara den som hatar så, det är att dö bit för bit, det vet jag."

Betyg: 5

Peter Pohl - Berättelser från sommarhemmet (2010)

Som många av mina vänner vet så har Peter Pohl varit en av mina favoritförfattare sen jag gick i högstadiet, och hans böcker fortsätter att kännas relevanta för mig även som äldre. Han skriver så som jag önskar att jag kunde skriva, och jag tycker att han är en sjukt underskattad författare. Men sen är det ju så. Alla böcker kan inte falla alla i smaken, bara för att jag kan känna igen mig så behöver det inte betyda att andra gör det.
Med det sagt, så var det kul att få läsa nånting "nytt" från Pohl, och inte bara läsa om allt. Denna ganska korta bok innehåller material som han av diverse anledningar inte velat ha med i sina tidigare Regnbågsböcker, som utspelar sig på Södra Latins sommarhem, med Michael i huvudrollen. Historierna handlar om andra karaktärer, som må ha varit med på ett hörn i handlingen i tidigare böcker, men som helt enkelt inte fick plats att vara med mer. Det tog en liten stund för mig att hitta tillbaka till stämningen, men när den väl infann sig så satt jag där och mös. För folk som inte tidigare läst Pohl så är väl den här boken inte att rekommendera som den första, utan håll er till de böcker med en mer "fast" handling. Men för såna som mig, så var det här ett trevligt avbrott i alla omläsningar.

Betyg: 4/5

Anneli Jordahl - Augustenbad en sommar (2011)

Sommarböcker!

Poeten August Öman anländer till kurorten Augustenbad i slutet av 1890-talet. Han är där pga sin fru som tröttnat på hans alkoholism, och han ska under tre smärtsamt varma månader få stå ut med iskalla bad, dricka vatten ur källor, sparsam kost osv. På kurorten möter han den svårt sjuka Amanda, och en ung glansstrykerska Maria.

Jag ska nog inte säga så mycket mer om själva handlingen. Jag gillade boken. Den var väldigt välskriven, jag gillade språket, och man kände verkligen av stämningen. Anneli Jordahl är duktig på att skriva historiskt intressanta böcker, och det känns som att man får en bra inblick i den tid som de utspelar sig i. Dock så gillade jag Anneli Jordahls förra bok mer (Jag skulle vara din hund...). Men den här är också helt klart läsvärd och intressant, även om Jag skulle vara din hund berörde mig lite mer.

Betyg: 4

Maria Gripe - Tordyveln flyger i skymningen (1978)

För nån vecka sen tog jag en vända till biblioteket, och laddade upp med en hög sommarböcker! Jag fick med mig hem
Peter Pohl - Berättelser från sommarhemmet
Peter Pohl - Medan regnbågen bleknar
Annika Jordahl - Augustenbad en sommar

och så denna.
Jag har haft den här boken på min läslista ganska länge, utan ett riktigt minnas varför. Jag blev lite smått besviken när jag upptäckte att det var en ungdomsbok, men jag lyckades ändå finna nöje i den.

Boken handlar om Jonas, hans syster Annika och hennes vän David. De tar sig an jobbet att en sommar vattna blommorna på den Selanderska gården. Men gården är lite skum, och de hittar 200 år gamla brev skrivna till en Emelie som levde där under 1700-talet. Breven avslöjar att det ska finnas en antik egyptisk staty någonstans i trakten, och ungdomarna bestämmer sig för att försöka spåra denna staty. Tordyvlar, märkliga viskningar på en bandinspelning, och andra slumpartade händelser leder dem närmare och närmare statyn.
Jag tyckte boken var mysig att läsa, och jag hade förmodligen tyckt om den ännu mer om jag läst den när jag var lite yngre. Bitvis så var den riktigt spännande faktiskt. Så känner man sig ungdomlig och vill ha något lättläst och lättsamt så kan jag varmt rekommendera den.

Betyg: 4

Magnus Bärtås & Fredrik Ekman - Alla monster måste dö - gruppresa till Nordkorea (2011)

Som titeln antyder, så är detta en bok skriven utav två svenska författare som åker på en gruppresa till Nordkorea, med en brokig skara människor från olika länder. De har gjort sin research väl, och det är en väldigt intressant, komisk, bisarr och välskriven bok. Man får dels följa gruppen och deras aktiviteter under en vecka, men man får också läsa om hur två Sydkoreanska filmskapare blir kidnappade till Nordkorea, och deras historia. Boken ger en spännande inblick i landet, och det har fått mig att bli sugen på att även jag åka dit och med egna ögon se det bisarra Nordkorea. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt. Bisarrt.
Boken är inte så lång, och väldigt lättläst, och är man intresserad utav Nordkorea, Asien, eller annorlunda reseskildringar, så bör man läsa den!

Betyg: 4,5

Stig Dagerman - Ormen (1945)

Blö. Det är trist att man aldrig har tid att läsa riktig litteratur när man pluggar.
Jag vet inte vad jag ska säga om Ormen. När jag tänkt på vad jag ska skriva om den så upptäcker jag att jag har svårt att hitta något positivt att säga om den, även fast den inte var dålig. Baksidan av boken säger att den handlar om beredskapstidens Sverige, och hur huggormen blir de värnpliktigas symbol för deras oroliga tillvaro. Och att det handlar om Iréne och hennes väg mot revolt mot sin moder, och den andra delen vet jag inte riktigt vad den handlade om egentligen.
Stig skriver med otroligt mycket liknelser, vilket kan göra en lite trött stundvis. Boken innehåller väldigt mycket ångest, oro och ensamhet. Boken är bra skriven, men det är mycket som jag inte förstod, och jag lyckas aldrig fastna i den. Jag tyckte bara den var lite jobbig att läsa. Men det fanns en del stycken i den som jag verkligen gillade.

Betyg: 3,5

Therese Bohman - Den drunknade (2010)

Häromveckan så var jag hemma hos min mor. Jag ville ha något kort att läsa på tåget ner till Göteborg, eftersom jag visste att väl där skulle jag inte ha tid att läsa. Tittade i min mammas bokhylla. Min mamma har mycket böcker. Hon är med i nån bokklubb så hon får massa konstiga, tråkiga, dåliga böcker hemskickade till sig med jämna mellanrum, och det är sällan något läsvärt hehe. Såg en väldigt tunn bok, och utan att egentligen läsa vad den handlade om så bestämde jag mig för att den här skulle jag läsa ut på väg ner till Göteborg. Det gjorde jag såklart inte, jag sov istället! :D
Den drunknade handlar om Marina, en skoltrött konststuderande som lever på CSN-pengar i Stockholm. I slutet av sommaren åker hon ner till sin äldre syster Stella i Skåne, och får träffa hennes sambo för första gången, författaren Gabriel. Marina blir såklart attraherad av Gabriel, och de inleder något slags hemligt förhållande.
Baksidan av boken hävdar att ett lågmält och intensivt kammarspel tar form. Jag förstår inte riktigt det där. Den hävdar också att under sommarveckorna så blir Marina alltmer övertygad om att Stella inte är trygg i förhållandet. Såg inte så mycket utav det heller.
Det känns som att Bohman vill ganska mycket med den här boken, men det når inte riktigt ut. Allting hålls tillbaka. Boken är för kort. Jag vill ha mer utav typ, allt, för att kunna tycka att boken är bra. Såhär så känns den rätt platt. Så nä. Jag förstår inte all den goda kritik som boken fått, jag ser det helt enkelt inte. Jag kanske är för ung för att kunna uppskatta den här typen av litteratur.

Betyg: 2

Filip Hammar & Fredrik Wikingsson - Tårtgeneralen (2009)

Ojoj, vad det stått still här på bloggen. Även fast det är sommar! I mitt försvar har jag varit bortrest i alla fall två veckor, och hann inte med att läsa så mycket som jag trott. Plus att jag läst två böcker samtidigt.

Lånade den här boken av en klasskompis som hävdade att den var rolig. Det är en till stor del sann historia om Hasse P, i Köping i mitten utav 80-talet. Köping har blivit utsedd till Sveriges tråkigaste stad utav Jan Guillou, och Hasse P bestämmer sig för att motbevisa honom. Hans plan är antingen genial eller galen, han tänker bygga världens längsta smörgåstårta.
I boken får man väl i princip följa Hasse P's uppgång och fall. Det är en underhållande bok, fast samtidigt rätt tragiskt. Den här personen finns ju faktiskt på riktigt. I slutet utav boken (som jag hade iaf) så finns det bilder ifrån smörgåstårtegrejen, bilder på Hasse P och annat roligt extramaterial. Om man känner för att läsa någonting lättläst, lättsmält och trevligt så passar den här boken ganska bra.

Betyg: 4

Peter Pohl - Regnbågen har bara åtta färger (1986)

Det finns mycket jag kan skriva om Peter Pohl. Jag minns att jag i åttan eller nian skrev ett väldigt ambitiöst författarporträtt av han till svenskan, och försökte förklara storheten i hans skrivande, att han gillar att skriva om ungdomar som har det svårt och att det är så lätt att känna igen sig i hans böcker osv. Hans böcker har hängt med mig under hela tonåren. Jag har läst det mesta han skrivit, en del böcker flera gånger. Och trots att hans böcker främst är skrivna för ungdomar, så tycker jag att de håller alldeles utmärkt även fast jag blivit äldre.
Ibland så får jag bara en sån där känsla. Att jag vill läsa något, som kan vara sådär smärtsamt fint. Jag har inte så mycket att vända mig till, vad det gäller litteratur som är så. Ett fåtal böcker. Och Peter Pohls regnbågs-böcker är sådana.

Regnbågen har bara åtta färger är den första boken i serien om "Micke", som delvis är baserade på Pohls egna uppväxt.
Heinrich kommer tillsammans med sin mor ifrån Kriget i Tyskland till Sverige under 40-talet. Han hamnar i Hammarby, ett barnrikt område i Stockholm. Men tyskar möter inte ett särskilt varmt välkomnande i Sverige, och för Heinrich visar det sig snart att Freden är nästan lika hemsk som Kriget. Heinrich blir till slut Henrik, och han får den hårda vägen lära sig att man ska inte hoppas, man ska inte ge efter för längtan, och man får absolut inte tycka om någon, för det får de Mörka Krafterna reda på och då kommer allting bli förstört. Det är en ganska sorglig och djupsinnig livssyn, hos en 7-årig pojke.
Men så möter han Ylva, och allting förändras.

Det är svårt för mig att förklara hur mycket jag tycker om den här boken, och de andra böckerna i serien.

"Ingen får veta något om Henriks sorger och längtningar. Men när jag dör ska tusen liter instängda tårar forsa från mina brustna ögon."

Betyg: 5

John Ajvide Lindqvist - Lilla stjärna (2010)

Jag hittade Lilla stjärna på snabblånshyllan, och tänkte: ja, för tusan. För tillfället så hinner jag inte läsa så mycket annat än kurslitteratur och körkortsteori, så det var trevligt att ha lite press på sig att läsa ut en "vanlig" bok. Och Lilla stjärna var inget problem att hinna läsa ut på de två veckor som man hade på sig.

Boken handlar om två flickor, med helt olika uppväxter. En flicka som hittas som spädbarn i skogen och växer upp gömd i en källare, avskärmad från omvärlden. Hon är inte riktigt som andra barn mentalt, men hon kan sjunga alldeles rent. Den andra flickan växer upp i en helt vanlig familj och är precis som andra människor, fast lite fulare, lite tjockare, och lite utanför. Efter 14 år så möts de.
Boken är intressant och man vill läsa vidare, men den är ingen nagelbitare direkt. Jag är mesig och skummar som vanligt igenom de mest våldsamma och brutala partierna. Efter att ha läst Människohamn och Låt den rätte komma in så kan jag konstatera att Låt den rätte komma in fortfarande är den mest spännande bok som jag läst av Ajvide Lindqvist. Men Lilla stjärna var bra, bättre än Människohamn. Jag tycker att Ajvide Lindqvist är helt fantastisk på att skapa personligheter. Jag förstår inte hur han kan skapa människor som känns såhär trovärdiga. Jag gillade dock inte sista delen så mycket, men i övrigt så var boken bra.

Betyg: 4

Anneli Jordahl - Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) (2009)

När jag började läsa den här boken så tänkte jag: Åh nej. Inte ännu en överpretentiös roman skriven av en poet som vill börja skriva romaner.
Man märker alltid det, på språket och formuleringarna, att författaren egentligen skriver poesi. Texten är alltid poetisk, och detta är något som kan irritera mig enormt om jag inte är på humör för att läsa det. Vilket jag inte riktigt var när jag började läsa den här boken. Hade hört hur fin den skulle vara, den var inte så tjock och tänkte väl ta mig igenom den hyffsat snabbt (vilket jag gjorde).
Boken handlar om Ellen Key. Under flera år så brevväxlar hon med litteraturrecensenten Urban von Feilitzen. De träffas bara ett fåtal gånger, men deras kärlekshistoria lever i de intellektuella breven de skickar till varandra. Men Urban fortsätter att vara gift, och Ellen fortsätter att vara ensam. Man får följa Ellen under en stor del av hennes liv, och trots att det som står i boken är fiktivt så känns det väldigt äkta. Jag har egentligen ingen aning om vem Ellen Key är, men jag blev alldeles uppslukad av det liv som porträtteras i boken. Skrivandet, böckerna, middagsbjudningar med kända författare, den förtvivlade och obesvarade kärleken till Urban. Till en början gillade jag inte boken alls, men den växte verkligen. Boken är indelad i 3 delar, och jag gillar den sista delen mest.
Ellen Key var en författare, feminist, ateist och lärarinna. Hon var en av sin tids mest inflytelserika författare. Enligt wikipedia.

Betyg: Till en början så tänkte jag väl 3,5. Men sen 4. Och sen 4,5. Men för att inte bli allt för ivrig så får jag nog sätta en 4.