Per Anders Fogelström - Minns du den stad (1964)

Tredje delen i Fogelströms stad-serie!
Tredje boken har sin början i de första åren i det nya seklat, 1900-talets Stockholm. I denna bok följer vi främst Emelie, hennes bror och lite nya karaktärer som får koppling till de tidigare karaktärerna.
Mycket gammalt i Stockholm rivs, och nytt buggs upp. Vardagen är präglad av politisk osäkerhet, kriser och storstrejker. Men även framsteg påverkar Emelie och hennes familjs vardag.

Det händer lite för mycket i dessa böcker för att kunna skriva så mycket om handlingen i sig. Jag gillar alla Fogelströms böcker, men den här var den segaste i Stad-serien hittills. Den är inte dålig, men jag fastnade inte riktigt för några av de nya karaktärerna. Fortfarande en bra bok, men hittills den jag gillat minst i serien. Ska börja med fjärde boken på fredag på tåget tillbaka till Göteborg!

Betyg: 4

Per Anders Fogelström - En borg av trygghet (1957)

Läst en del Fogelström på sistone. Gillat det mycket. Men med den här blev jag lite besviken.

En borg av trygghet handlar om Tor, pappa till Ann Mari och make till Inga. Han har ett företag som det gått allt sämre för, och boken behandlar också lite andra karaktärer som jobbar där på företaget och på Ann Maris jobb. Tor är väldigt fokusera på att hans familj ska ha det bra, han är deras trygghet. Han kan inte förstå att de kanske klarar sig utan honom.

Det var en ganska lång bok, och det kändes som att fram till sista typ 70 sidorna så hände ingenting. Det bara tuggade på. Nån gifte sig, nån blev kär, men det kändes liksom inte som att nånting hände. Jag kommer knappt ihåg nu ens vad som hände. Inget speciellt. Den var inte dålig som så. Men det var inget speciellt.

Betyg: 3

Per Anders Fogelström - Sommaren med Monika (1951)

Har som sagt på senare tid varit väldigt fast för svensk litteratur, då speciellt Fogelström. Hittade den här boken lite av en slump i min bokhylla ute hos min mor i skogen. När min farmor dog för ett par år sen så plockade jag på mig en del av hennes gamla böcker. Jag tänkte inte så mycket på det då, och glömde sedan av det. När jag sedan för ett tag sen kollade igenom min bokhylla hittade jag den här underbara boken, och bestämde mig för att läsa den.

Sommaren med Monika handlar om Harry och Monika, två unga personer som träffas på ett café. De har båda jobb de inte trivs med, och tråkiga familjesituationer på olika vis. Monika är glad, spontan och tänker sig inte så mycket för, medan Harry är lugn, försiktig och ansvarsfull. Monika är erfaren, och Harry är det inte. En dag bestämmer de sig för att ge sig av. De slutar sina jobb, tar sina sista pengar och åker ut i Stockholms skärgård på Harrys pappas båt. På den båten lever de hela sommaren, och utforskar varandra, sin relation, och överlevnad på knappa tillgångar. Det är dem mot världen.
Men sen händer något som tvingar dem att återvända till verkligheten.Och verkligheten blir inte alls som de trott den skulle bli.

Jag gillade den här boken väldigt mycket, precis som allt annat jag läst av Fogelström. Jag hade sett Bergmans film baserad på boken så jag visste och kände igen saker. Men njöt ändå av att läsa den. Den är väldigt fin och somrig, så passa på och läs den nu under sommaren!

Betyg: 4,5 av 5

Hjalmar Söderberg - Den allvarsamma leken (1912)

Tror de flesta hört talas om Den allvarsamma leken. Det är en klassiker. Svensk dessutom. Fast när jag tänker på det, så tror jag inte så många vet vad den handlar om egentligen. Jag visste det åtminstone inte tidigare.
Den allvarsamma leken följer Arvid Stjärnblom. Som en ung man i 20-års åldern nånstans så förälskar han sig i Lydia Stille, men på grund av hans allt för små inkomster så skiljs deras vägar åt. De båda gifter sig med nya, och av en slump så möts de igen 10 år senare. Gamla känslor återuppstår, och de inleder en relation. Men Lydia har förändrats. Den en gång oskyldiga flickan som han kysst bakom syrenhäckarna har blivit en vuxen, självständig kvinna.

Den här boken var inte alls så som jag förväntat mig. Trodde den skulle vara pretentiös och tungläst, men det var den inte alls. Blev glatt överraskad, och gillade den riktigt mycket. Man blir engagerad i karaktärerna, och språket är fint. Har flera ställen där jag lagt in små lappar, så som jag alltid gör när jag hittar stycken som jag gillar extra. Helt klart läsvärd.

" Man väljer inte sitt öde. Och man väljer lika litet sin hustru eller sin älskarinna eller sina barn. Man får dem, och man har dem, och det händer att man mister dem. Men man väljer inte!"

Betyg: 4,5

Karin Boye - Kallocain (1940)

Kallocain är en ganska kort bok, och med det sagt så tog det mig förvånansvärt lång tid att läsa den. Inte för att den var dålig. Jag blev bara inte så motiverad att läsa av den.
Kallocain handlar om kemisten Leo Kall. Han lever i ett samhälle där allt är kontrollerat av Staten, och är vid första anblick en god medsoldat. Det är ett samhälle präglat av hjärntvätt och propaganda, där kärlek endast finns till för att odla fram nya soldater.
Leo Kall har uppfunnit ett serum, kallocain, som får folk att avslöja sina innersta tankar när det injiceras. Han hoppas att det ska börja användas på alla, för att man ska kunna fängsla eller döda hot mot staten. Men då han får höra sina försökspersoners tankar om Staten, och när han svartsjukt börjar misstänka sin fru Linda för otrohet med hans chef Edo Rissen, så börjar han själv tvivla på det samhälle som han lever i.

Boken förde, som ni kanske hör, tankarna till 1984. Inte helt långsökt. De är väldigt lika i porträtterandet av de samhällen som människorna lever i, med bevakning och allt sånt där. Jag vet inte om jag kan säga att den ena boken är bättre än den andra, för jag gillade egentligen inte 1984 så mycket. Jag tyckte den var tungläst. Det är väl inte den här på samma sätt, men jag fann som sagt ändå inte riktigt motivationen till att läsa den. Men den var bra skriven, och den ÄR bra. Den är väl bara inte riktigt min kopp te.

Betyg: 3,5

Peter Pohl - Medan regnbågen bleknar (1989)

Som sagt. Jag läser om och läser om dessa böcker...
Den här boken skulle man kunna säga är bok nr 2 i Pohls regnbågssvit, om man ska se till huvudpersonens ålder och handlingen osv, fast den kom ju ett par år efter första, och Vi kallar honom Anna (som jag skulle vilja säga är den näst sista) hann komma föra. Lite så är det, men detta är bok nr 2.

Vet inte hur mycket jag ska skriva utan att spoila.
Henrik är 9 år och har hamnat på barnhem. Han hamnar hemma hos Gudrun och Kamrern, där han får namnet Mikael Stenberg. Han trivs inte allt för väl där, med Kamrern som tvingar honom att betala för sitt uppehälle "in natura", och han söker stöd hos sin vän Sanna.
Jag kan inte förklara mer utan att förstöra handlingen, så återigen så ger jag er ett citat.

"Han dog alltså inte. Såvida inte det att dagligen bli bortglömd, överkörd, skjuten, avliden, försvunnen och dödförklarad, är att dö. Om inte det att vara ormbett-i-hälen-knivhugg-i-ryggen-giftört-i-maten-hatad är att dö bit för bit. Jag vet inte. Han dog ju inte. Att vara den som hatar så, det är att dö bit för bit, det vet jag."

Betyg: 5