Mindy Kaling - Is everyone hanging out without me? (and other concerns) (2011)

För de som inte vet så är jag en tv-serienörd. Främst sitcoms. Och en av mina favoritserier är The Office. Så när fick veta att Mindy Kaling, som spelar Kelly i The Office, skulle släppa en bok så blev jag glad. Den boken måste man ju läsa! Mindy är ju inte bara skådespelare, utan har även varit med och skrivit och producerat amerikanska The Office.

Jag fick boken i födelsedagspresent av min mor, och i ren ensamhet och tristess så läste jag ut den 220 sidor långa boken i en sittning. Till en början var jag sådär... Nja. Jag läste Tina Feys bok Bossypants i höstas och älskade den, och här kändes det lite som att Mindy Kaling försökte göra samma sak. Hon påpekar till och med i början av sin bok att hon inte är Tina Fey och kan inte försöka vara det. Så jag känner mig lite orättvis som ens försöööker jämföra hennes bok med Tinas. Men det är svårt, eftersom båda deras böcker är upplagda på lite samma sätt, med anekdoter om sina uppväxter, deras jobb, deras kärlek till komedi. Trots att Kalings bok inte intresseade mig så mycket till en början, så växte den. Ju längre jag läste, desto mer lärde jag känna Mindy och desto mer gillade jag henne och boken. Det finns avsnitt i boken som jag gillar jättemycket, som ex. Best friend rights and responsibilities.
Jag hade en bild av Mindy, som Kelly i The Office. Jag har inte sett henne göra någon annan roll, så hon fastnar liksom lite där. Men när man läser boken så märker man att hon inte alls är som Kelly (vilket är tur för Kelly är lite halvhemsk person hehe).  Men ja.
Som med Tina Feys bok så har jag svårt att tro att den skulle intresserad några andra än de som faktiskt VET vem författaren är. Har man inte sett SNL, 30 Rock eller The Office, så kommer man nog inte känna sig lockad att läsa varken Bossypants, eller Is everyone hanging out without me. De är roliga att läsa, men jag vet inte om det är främst för att jag gillar tv-serierna. Vem vet.

Betyg: 4

John Ajvide Lindqvist - Lilla stjärna (2010)

Jag hittade Lilla stjärna på snabblånshyllan, och tänkte: ja, för tusan. För tillfället så hinner jag inte läsa så mycket annat än kurslitteratur och körkortsteori, så det var trevligt att ha lite press på sig att läsa ut en "vanlig" bok. Och Lilla stjärna var inget problem att hinna läsa ut på de två veckor som man hade på sig.

Boken handlar om två flickor, med helt olika uppväxter. En flicka som hittas som spädbarn i skogen och växer upp gömd i en källare, avskärmad från omvärlden. Hon är inte riktigt som andra barn mentalt, men hon kan sjunga alldeles rent. Den andra flickan växer upp i en helt vanlig familj och är precis som andra människor, fast lite fulare, lite tjockare, och lite utanför. Efter 14 år så möts de.
Boken är intressant och man vill läsa vidare, men den är ingen nagelbitare direkt. Jag är mesig och skummar som vanligt igenom de mest våldsamma och brutala partierna. Efter att ha läst Människohamn och Låt den rätte komma in så kan jag konstatera att Låt den rätte komma in fortfarande är den mest spännande bok som jag läst av Ajvide Lindqvist. Men Lilla stjärna var bra, bättre än Människohamn. Jag tycker att Ajvide Lindqvist är helt fantastisk på att skapa personligheter. Jag förstår inte hur han kan skapa människor som känns såhär trovärdiga. Jag gillade dock inte sista delen så mycket, men i övrigt så var boken bra.

Betyg: 4