F. Scott Fitzgerald - The great Gatsby (1945)

När jag var i Hanoi så hade jag en dag då jag var helt ensam, utan något att göra. En av tjejerna jag träffat där hade talat om en bokaffär som låg i en lite mindre central del utav stan, och jag bestämde mig för att gå dit. Det tog tid. Men det var värt det. Jag minns inte namnet på stället just nu, men det var en väldigt mysig bokaffär med massa olika sorters böcker. Mina ögon föll på The great Gatsby, som jag tänkt läsa ett tag. Och 80,000 Dong (mindre än 20 kr) kändes som en helt okej investering! Så jag köpte den, och satte mig på ett mysigt café/restaurang som låg intill, och läste.
Den var väldigt bra. Läs den ni också!

Betyg: 4,5

H.P Lovecraft - Fallet Dexter Ward (1927)

Fy skam på mig. Nästan tre månader sen jag bloggade. I mitt försvar så har jag faktiskt huserat i Vietnam i två månader. Men ändå ingen tillräckligt bra ursäkt.
För evigheter sen så läste jag Fallet Dexter Ward, av H.P Lovecraft. Den var som Lovecraft böcker är mest, obehagliga utan att vara allt för skrämmande. Det handlade om Dexter Ward, som börjar snoka kring sina förfäder, och blir besatt och gör massa mystiska saker i mörka källarhålor och sånt. Saker för hemska för att kunna beskrivas. Gillar man Lovecraft så gillar man nog den här boken också!

Betyg: 4

Stig Dagerman - Ormen (1945)

Blö. Det är trist att man aldrig har tid att läsa riktig litteratur när man pluggar.
Jag vet inte vad jag ska säga om Ormen. När jag tänkt på vad jag ska skriva om den så upptäcker jag att jag har svårt att hitta något positivt att säga om den, även fast den inte var dålig. Baksidan av boken säger att den handlar om beredskapstidens Sverige, och hur huggormen blir de värnpliktigas symbol för deras oroliga tillvaro. Och att det handlar om Iréne och hennes väg mot revolt mot sin moder, och den andra delen vet jag inte riktigt vad den handlade om egentligen.
Stig skriver med otroligt mycket liknelser, vilket kan göra en lite trött stundvis. Boken innehåller väldigt mycket ångest, oro och ensamhet. Boken är bra skriven, men det är mycket som jag inte förstod, och jag lyckas aldrig fastna i den. Jag tyckte bara den var lite jobbig att läsa. Men det fanns en del stycken i den som jag verkligen gillade.

Betyg: 3,5

Tina Fey - Bossypants (2010)

Jag älskar lättsamma 20 minuter långa avsnitt komediserier. I våras/somras behövde jag en ny serie att plöja igenom, och domen föll på 30 Rock, bara för att det fanns över 100 avsnitt av det. Jag behövde en serie med många avsnitt. Jag började kolla, och gillade det inte alls. Det tog bortemot 3 säsonger innan jag verkligen gillade serien, men OM jag gillade serien efter det! Nu älskar jag den. Liz Lemon är underbar, spelade av Tina Fey. När jag upptäckte att Tina Fey skrivit en bok så fick jag ett måste-ha-behov som jag inte haft på länge. Av en ren slump så gick jag häromveckan och letade julklappar secondhand, och lyckades hitta den här boken i nyskick för bara 40 kr!!! Oh the joy! Köpte den på en gång, och började läsa på en gång.

Bossypants är Tina Feys självbiografi. Den följer inte hela hennes liv, men tar upp händelser/saker som på något sätt varit viktiga för hennes liv. Eller saker som bara är väldigt roliga. Boken är lättläst, och rolig! Jag gillar Tina Fey, så jag är nog väldigt partisk. Gillar man inte 30 Rock så skulle man nog inte uppskatta den här boken riktigt lika mycket, men gillar man Saturday night live och 30 Rock så gillar man nog även denna bok. Läsläsläs!

Betyg: 4.5

Therese Bohman - Den drunknade (2010)

Häromveckan så var jag hemma hos min mor. Jag ville ha något kort att läsa på tåget ner till Göteborg, eftersom jag visste att väl där skulle jag inte ha tid att läsa. Tittade i min mammas bokhylla. Min mamma har mycket böcker. Hon är med i nån bokklubb så hon får massa konstiga, tråkiga, dåliga böcker hemskickade till sig med jämna mellanrum, och det är sällan något läsvärt hehe. Såg en väldigt tunn bok, och utan att egentligen läsa vad den handlade om så bestämde jag mig för att den här skulle jag läsa ut på väg ner till Göteborg. Det gjorde jag såklart inte, jag sov istället! :D
Den drunknade handlar om Marina, en skoltrött konststuderande som lever på CSN-pengar i Stockholm. I slutet av sommaren åker hon ner till sin äldre syster Stella i Skåne, och får träffa hennes sambo för första gången, författaren Gabriel. Marina blir såklart attraherad av Gabriel, och de inleder något slags hemligt förhållande.
Baksidan av boken hävdar att ett lågmält och intensivt kammarspel tar form. Jag förstår inte riktigt det där. Den hävdar också att under sommarveckorna så blir Marina alltmer övertygad om att Stella inte är trygg i förhållandet. Såg inte så mycket utav det heller.
Det känns som att Bohman vill ganska mycket med den här boken, men det når inte riktigt ut. Allting hålls tillbaka. Boken är för kort. Jag vill ha mer utav typ, allt, för att kunna tycka att boken är bra. Såhär så känns den rätt platt. Så nä. Jag förstår inte all den goda kritik som boken fått, jag ser det helt enkelt inte. Jag kanske är för ung för att kunna uppskatta den här typen av litteratur.

Betyg: 2

Anne Brontë - Agnes Grey (1847)

Jaha, då var den sista Brontë-systern avbetad. Den sista, Anne. Och hennes första och ända roman, Agnes Grey.
Jag blev rätt besviken alltså. Boken handlar om Agnes Grey, som ger sig ut för att jobba som guvernant för att hjälpa sin fattiga familj. Men får följa hennes jobb hos två familjer, som båda har odrägliga barn som gör allt för att jäklas med henne.
Jag är väldigt förtjust i den här typen utav böcker, men den här föll mig inte alls i smaken. Den var inte så lång och väldigt lättläst, men det var bland annat det som var problemet. Boken var väldigt simpel. Språket var enkelt, och ganska tråkigt formulerat, om man jämför med hennes systrars böcker. Eller bra böcker i allmänhet. Boken var bara väldigt tråkigt upplagd. Jag tycke att den blev lite bättre mot slutet, men ändå inte direkt bra. De flesta gör rätt i att bara läsa Charlotte och Emilys böcker, och skippa Anne.


Betyg: 2,5

Mario Vargas Llosa - Det gröna huset (1979)

Sen ett tag tillbaka har jag haft som projekt att försöka läsa något av varje nobelpristagare. Det har väl gått lite sådär med det projektet hehe, och det har fått lega på is i ungefär ett år. Men så fyllde jag 20, woho!, och en vän till mig tyckte att jag skulle ta tag i det igen, och gav mig därför den här boken av Mario Vargas Llosa.
Det gröna huset är nog ingen bok som jag hade valt att läsa, om jag hade valt själv. Det är inte riktigt typisk Malin-bok helt enkelt, med tanke på handlingen. Men jag gillade den.
Det är svårt att förklara vad boken egentligen handlar om. Det som står på baksidan stämde väl till viss del, men det gav ändå ingen vidare bra bild utav hur boken var egentligen. Jag vet inte ens om jag ska försöka berätta vad boken handlar om.
Det här är en bok som... kräver läsarens fulla uppmärksamhet. Berättelsen hoppar fram och tillbaka mellan olika tidsperioder, ofta i ett och samma stycke, och det tar ett tag innan man kommer in i den här typen utav skrivande. Det är oftast otydligt vem det är som säger vad, eller om det ens är en dialog. Jag blandade lätt ihop karaktärerna, som i det ena sammanhanget kallades för ett namn och i ett annat sammanhang för ett annat namn. Den är rörig, men egentligen inte svårläst.
Med det sagt så är det en väldigt bra bok. Och ett sjukt snyggt omslag, måste jag säga.

Betyg: 4 eller 4,5