Sen ett tag tillbaka har jag haft som projekt att försöka läsa något av varje nobelpristagare. Det har väl gått lite sådär med det projektet hehe, och det har fått lega på is i ungefär ett år. Men så fyllde jag 20, woho!, och en vän till mig tyckte att jag skulle ta tag i det igen, och gav mig därför den här boken av Mario Vargas Llosa.
Det gröna huset är nog ingen bok som jag hade valt att läsa, om jag hade valt själv. Det är inte riktigt typisk Malin-bok helt enkelt, med tanke på handlingen. Men jag gillade den.
Det är svårt att förklara vad boken egentligen handlar om. Det som står på baksidan stämde väl till viss del, men det gav ändå ingen vidare bra bild utav hur boken var egentligen. Jag vet inte ens om jag ska försöka berätta vad boken handlar om.
Det här är en bok som... kräver läsarens fulla uppmärksamhet. Berättelsen hoppar fram och tillbaka mellan olika tidsperioder, ofta i ett och samma stycke, och det tar ett tag innan man kommer in i den här typen utav skrivande. Det är oftast otydligt vem det är som säger vad, eller om det ens är en dialog. Jag blandade lätt ihop karaktärerna, som i det ena sammanhanget kallades för ett namn och i ett annat sammanhang för ett annat namn. Den är rörig, men egentligen inte svårläst.
Med det sagt så är det en väldigt bra bok. Och ett sjukt snyggt omslag, måste jag säga.
Betyg: 4 eller 4,5
No comments:
Post a Comment