Efter att ha läst Mr Vertigo tidigare under sommaren så bestämde jag mig för att fortsätta förkovra mig i Paul Austers verk. Biblioteket som jag hänger i nuförtin är som sagt inte det största, så i brist på andra böcker fick det bli Leviatan.
Peter Aaron är författare. En morgon läser han i tidningen om att en oidentifierad man hittats sprängd till döds på en skogsväg. Peter förstår genast att det är hans bäste vän Benjamin Sachs, även han författare och försvunnen sedan en tid tillbaka. Han bestämmer sig för att berätta Sachs historia innan FBI-agenterna som utreder fallet hittar på en egen version, och Leviatan är alltså historian som Peter berättar. Man får veta hur Aaron och Sachs för första gången träffas på en bar i en snöstorm, om deras vänskap, personerna de träffar som förändrar deras liv, kvinnorna som de båda har förhållanden med. Boken är fylld av långa och utförliga beskrivningar av karaktärerna, och historier som Aaron samlat ihop för att ta reda på vad som egentligen hände med Sachs.
Det är en relativt långsam bok, men jag tyckte att den kändes skön att läsa. Jag kan inte riktigt avgöra om jag gillade den mer än Mr Vertigo. Leviatan var inte underhållande på samma vis som Mr Vertigo. Jag vet inte, jag känner mig lite kluven. Jag tror jag får ge mig med att de var lika bra, fast på olika sätt (vilket inte är så konstigt eftersom det är helt olika böcker). Jag nämnde det om Mr Vertigo och samma sak gäller för Leviatan. Det är ett flow i språket som gör att det känns lätt, och går fort, att läsa. Men jag blir inte berörd. Jag känner mig ganska hård när jag säger att jag inte blir berörd, en man har ju blivit fucking sprängd till döds. Men det jag läst hittills av Auster har varit så...objektivt skrivet. Det är lite samma sak med Murakamis skrivstil. Om en person är ledsen så skriver de att personen var ledsen, men man får aldrig riktigt någon känsla för hur personen egentligen kände sig. Man kan inte känna personens smärta. Det skapar inget medlidande. Nu ska jag sluta, jag får boken att låta jättetrist även fast den egentligen inte är det. Men jag tror att jag ska vänta ett tag innan jag läser nåt mer av Paul Auster.
Imorgon ska jag till biblioteket och låna nya böcker.
Betyg: Svag 4
No comments:
Post a Comment