Anneli Jordahl - Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) (2009)

När jag började läsa den här boken så tänkte jag: Åh nej. Inte ännu en överpretentiös roman skriven av en poet som vill börja skriva romaner.
Man märker alltid det, på språket och formuleringarna, att författaren egentligen skriver poesi. Texten är alltid poetisk, och detta är något som kan irritera mig enormt om jag inte är på humör för att läsa det. Vilket jag inte riktigt var när jag började läsa den här boken. Hade hört hur fin den skulle vara, den var inte så tjock och tänkte väl ta mig igenom den hyffsat snabbt (vilket jag gjorde).
Boken handlar om Ellen Key. Under flera år så brevväxlar hon med litteraturrecensenten Urban von Feilitzen. De träffas bara ett fåtal gånger, men deras kärlekshistoria lever i de intellektuella breven de skickar till varandra. Men Urban fortsätter att vara gift, och Ellen fortsätter att vara ensam. Man får följa Ellen under en stor del av hennes liv, och trots att det som står i boken är fiktivt så känns det väldigt äkta. Jag har egentligen ingen aning om vem Ellen Key är, men jag blev alldeles uppslukad av det liv som porträtteras i boken. Skrivandet, böckerna, middagsbjudningar med kända författare, den förtvivlade och obesvarade kärleken till Urban. Till en början gillade jag inte boken alls, men den växte verkligen. Boken är indelad i 3 delar, och jag gillar den sista delen mest.
Ellen Key var en författare, feminist, ateist och lärarinna. Hon var en av sin tids mest inflytelserika författare. Enligt wikipedia.

Betyg: Till en början så tänkte jag väl 3,5. Men sen 4. Och sen 4,5. Men för att inte bli allt för ivrig så får jag nog sätta en 4.

Peppen: 1Q84

Den 14 mars utkommer första och andra delen i Haruki Murakamis nya trilogi 1Q84. Det är inte ofta som jag peppar boksläpp, mest för att jag inte läser så mycket...moderna författare. Eller, det gör jag väl, men inte så många som släpper nya böcker särskilt ofta. Det är vanligare att jag peppar kommande filmer. Sen Harry Potter blev avslutat så finns det ju inte så mycket att hoppas på längre haha. Men det här är ju stort.

Kathryn Stockett - Niceville (2009)

Jag hade inte ens hört talas om den här boken när min pappa gav mig den i julklapp. Gillade namnet och omslaget, men själva handlingen kändes lite mer som nåt som min mamma skulle läsa. På framsidan står det "Tre kvinnor, två världar, en historia". Låter ganska smörigt. Som tur var så är inte boken smörig på något vis. Boken handlar om de två svarta hembiträdena Aibileen och Minny, och den unga vita kvinnan Skeeter. De bor alla i Jackson, Missisippi, i 60-talets södern där svarta diskrimineras och förnedras som bara den. Man får följa de tre personerna, ungefär två kapitel åt gången, och hur deras liv vävs samman. Skeeter återvänder ifrån universitetet till sitt gamla liv med sina vänner, alla är hemmafruar som spelar bridge, tennis, och går på välgörenhetsgrejer. Hon har förändrats, och har författardrömmar. Genom arbetet på en tidning kommer hon i kontakt med Aibileen och Minny, och tillsammans så bestämmer de sig för att skriva en bok om hur svarta hembiträden behandlas.
Boken är lättläst och ganska intressant att läsa, men jag tycker inte riktigt att den lever upp till kritiken som jag hört om den sen jag fick boken. Visst den är bra, men jag tycker inte att den "fångar läsaren från första sidan". Men det kanske bara är jag. Boken var läsvärd, men den var inte fantastisk.

Jag ska nog försöka att läsa lite mer nya böcker. Känner att jag inte riktigt hänger med.

Betyg: 3,5

Jane Austen - Övertalning (1818)

Jag kan inte hjälpa det. Jag är en sucker för Jane Austen. Och dylik litteratur. Jag köpte Övertalning i somras på en secondhand affär i Göteborg, men det är inte förns nu som jag tagit mig i kragen och läst den. Jag minns att jag under gymnasiet började läsa den på engelska, men tyckte att den var lite seg så gav rätt snart upp. När jag läste den nu på svenska så fann jag den inte alls seg, av någon anledning. Den är kanske lite svår att komma in i eller nåt, men jag gillade den.
Som alla Austens romaner så är det en kvinnlig huvudperson, inget som jag tänkt så mycket över förns just precis nu i skrivande stund.
Boken handlar om Anne Elliot. Som ung var hon mycket förälskad i en man, men var tvungen att bryta upp med honom. Hon har inte lyckats komma över sina känslor, så när deras vägar sedan korsas 8 år senare så blir Anne ett virrvarr av motstridiga känslor.
Jag tänkte skriva mer om handlingen, men märkte att det blev svårt utan att spoila hela boken. Det här är Jane Austens sista fullbordade roman och den utkomt postumt 1818 (Austen dog 1817).

Betyg: 4,5