Bara att döpa en bok till "Min kamp" känns rätt vågat. Att tankarna lite långsamt för en till Mein Kampf är väl inte så konstigt. Men det här är något helt annat.
Min kamp är den norske författaren Karl Ove Knausgårds autofiktiva roman. Den handlar om Knausgårds uppväxt och liv, och i centrum står den onåbara fadern. Efter att ja researchat lite så har jag kommit fram till att boken jag läst verkar vara del 1 och 2, utav vad som sammanlagt kommer bli 6 delar (första delarna publicerade 2009, del 3-4 publicerade 2010 och del 5-6 publiceras under 2011). Man får följa Knausgård under hans tonår, med kärlek och vänner och allt vad det innebär att vara ungdom, och sedan en bit in i vuxenlivet om livet med barn och författarskapet, och slutligen faderns död. Jag känner mig lite konfunderad över hur man ska kunna skriva 4 delar till om sitt eget liv, men jag kommer förmodligen rota reda på dem också. För den här boken var bra. Riktigt bra.
Jag vet inte varför, men jag tycker verkligen om att läsa om andra människors liv. Att få en inblick i en helt annan människa, få uppleva händelser som de varit med om, och som jag aldrig någonsin kommer få vara med om. Det är så spännande, på något vis. Intressant.
Boken påminde mig lite om Jonas Gardell i skrivsättet. Kanske inte riktigt lika mycket tendenser åt prosahållet, men ändå nåt som får mig att tänka på han.
I alla fall! Helt klart läsvärd bok.
Betyg: 4 - 4,5 (vill ge 4,5 till delarna när han är ungdom, prob för att jag kan relatera mer till han som person då)
No comments:
Post a Comment