Doris Lessing - Martha Quest (1952)

Jag fortsätter att beta av nobelpristagare, och den här gången blev det Doris Lessing. Jag valde att läsa Martha Quest, mest för att det var den enda jag hittade på biblioteket hehe. Martha Quest är den första boken i "The children of violence" serien.
Jag gillar att läsa böcker på deras originalspråk, även fast det tar lite längre tid för mig att läsa på engelska än på svenska. I och med att boken är skriven på 50-talet så är det också lite annorlunda språk, vilket gjorde att jag inte riktigt förstod allt. Men men!

Martha Quest handlar om den engelska flickan Martha som bor i en brittisk koloni i Afrika. Hon är en intelligent flicka som läser mycket, och drömmer om ett annat liv i England eller någon annanstans i Europa. Hon bor med sina föräldrar (som hon avskyr) på en farm och hon är precis sådär missnöjd med sitt liv som tonåringar alltid är. Hon kämpar med de vanliga tonårsproblemen som identitetskriser och föraktet för sin egna kropp, men också med fördomar och anti-semitism. Till sist får hon nog och tar ett jobb som sekreterare på en advokatbyrå inne i stan, där hon börjar leva ett liv bestående av dans, alkohol och för lite sömn. Hon stiftar lite underliga bekantskaper, och de flesta av hennes relationer verkar präglas av att hon i ena stunden avskyr personen, och i andra stunden tycker om dem.

Jag tyckte om den här boken. Det är det första jag läser av Doris Lessing, och hon är verkligen duktig på att måla upp miljöer, och karaktärer.

Betyg: 4 - 4,5

Bokfynd

Jag är i Göteborg en vecka för att gå på Way out west, och idag så gick jag och en vän på en liten shoppingrunda. Tanken var att försöka hitta lite schyssta secondhand kläder, men fick rätt snart inse att det inte riktigt är min grej hehe. Däremot så hittade jag Väldigt mycket schyssta böcker på Myrorna! Så det är verkligen ett hett tips att handla böcker på Myrorna. Inbundna böcker kostar ca 30 kr, medan pocketböckerna kostar 15 kr. Jag fick behärska mig för att inte plocka på mig allt för många, men gick därifrån med 5 nya böcker:

• Marian Keyes - En förtjusande man
• Erlend Loe - Blåst
• Jane Austen - Övertalning
• Doris Lessing - The sweetest dream
• Kazuo Ishiguro - Never let me go

Jag var i den stora butiken som ligger vid Järntorget, så om ni är i Göteborg bör ni definitivt dra dit o kika. Om man inte är superkräsen med att böckerna är i nyskick så är det perfekt.

Yasunari Kawabata - Snöns rike (1957)

Denna sommar har jag varit lite besatt utav Japan. Jag har längtansfullt kollat flygresor, sevärdheter och gjort en fin lite reseplanering. Drömt om att vara där i sådär 3 veckor, gå på Ghibli museet, bo i ett capsule hotel, kanske åka förbi Hiroshima. Tagit reda på att grönsaker är dyrt i Japan, och det är inte så himla lätt o vara vegan där som jag kanske hade trott. Allt överhuvudtaget är rätt dyrt i Japan. Men det skiter jag i. Jag ska spara pengar och åka dit när körsbärsträden blommar.
Som sagt. Japan. Jag håller också på och försöker plöja mig igenom lite nobelpristagare. Så vad passar då bättre än den förste japanske nobelpristagaren i litteratur?
Jag gick omkring och kollade i hyllorna efter den här Kawabata, utan någon tur. Till sist fick jag ge upp och fråga i receptionen. Visade sig att boken fanns nere i magasinet. Jaha? Dåligt. Bara för att det inte är en så känd bok borde den inte förpassas till ett magasin, hur ska folk då kunna hitta den? Jaja. Till boken.

Boken handlar om Shimamura, och hans tre besök till snöns rike, ett bergigt landskap i vilket jag antar är norra Japan. Vid hans första besök där träffar han Komako, en ung kvinna som är påväg att bli geisha. De andra två gångerna åker han tillbaka för att träffa henne igen, och då har Komako blivit en riktig geisha. Shimamura är en man som ärvt en stor mängd pengar, han är gift och har barn. Han har dock en väldigt kall relation till sin familj och verkar inte bry sig om dem nämnvärt.
Det är ganska svårt att veta vad Shimamura och Komako egentligen har för slags relation; Komako verkar ha starkare känslor för Shimamura än vad han har för henne, även fast det på något plan är ömsesidigt. Man skulle väl kunna säga att de har nåt slags kärleksförhållande. De beter sig ganska märkligt gentemot varandra, och jag vet inte om det är/var vanligt att bete sig så i Japan under tiden som den skrevs eller om de bara är lite konstiga. Det är ganska mycket som lämnas osagt, och jag börjar nästan misstänka att detta är något slags krav för att man ska kunna få nobelpriset. Hrghhm.

Jag har svårt att bestämma mig för vad jag egentligen tyckte om boken. Språket är ganska fint och ger målande beskrivningar utav landskapet och händelser. Man får en liten inblick i hur en geisha har det och sådär. Eftersom jag gillar Japan och dess kultur så måste jag nog säga att boken var intressant och ganska läsvärd.

Betyg: 3,5 - 4